Vägen till broloppet 2010

Det har uppstått en rad problem i vårt hem så vi kände att vi var tvungna att ringa in
någon för att reda upp situationen. Ett samtal och en timme senare stegade en liten
glad gubbe på 60 år in i vår lägenhet. Vaktmästaren!

Glad och käck började han att inspektera vår dusch som det har varit stopp i ett tag.
Men nej, inget stopp där inte. Hmm… Fick dock några instruktioner med mig kring hur
man sköter sin golvbrunn.
O så vidare ut i köket. Vårt stopp i köksvasken var det lite värre med. Efter några
samtal och långt kämpande fick han i alla fall rent där. Han passade även på att
städa till på diskbänken eftersom han tyckte vi hade det lite stökigt. :O

Vid kämpande av stoppet så upptäckte han även att vår kran var lös och att munstycket
trillade av hela tiden. Så det fixade han också till. Innan han lämnade vasken så råkade
jag diskret öppna vaskskåpet och – ”oj är denna dörr sönder?”. Med mycket möda och
många skämt så sitter nu även vår dörr på plats. Vilket den inte har gjort sedan vi
flyttade in. Innan han lämnade lägenheten så påpekade jag även att vår fläkt nog var
sönder. Givetvis tog han även en titt på denna. Han konstaterade att den fungerade och
gav mig en lektion i hur man rengör filtret. Sedan fick jag även lära mig att det visst inte
heter fläkt utan kåpa. Så det så!

Jag skrattade mig igenom de 30 minuterna den lille mannen var här, och kunde glatt
konstatera att vi definitivt har den gladaste och förmodligen den bästa vaktmästaren!
Vad ska man med en verktygslåda till? Eller en man? Trams.

Den lille mannen skrattade åt mig när jag berättade att dörren, fläkten och kranen varit ’sönder’
sen vi flyttade in här i oktober, ”ni ungdomar är roliga ni, ni bara ignorerar problemen”. Men det
är väl härligt att kunna göra det? Han fick i alla fall mig att lova att ringa så fort det var något nytt
fel! O med tanke på dagens glada besök kommer vi definitivt att ringa nästa gång en skruv sitter fel.